More then six months ago, I was in Canada and did my internship for the Health Promotion Program. I read the sport science class and dreamed of working with young people, sports and social issues. I wanted to make a change for real, with sports as an implement. My supervisor in Canada, Savoy Howe, a fantastic and unique person with an ability and energy to enthuse me, really made me believe in myself. Along with Savoy, we made a so-called "Path" in which she went through my dreams of the future, huh concerning the time and I had to draw and write, draw and write. She said "Hanne, there are no boundaries, draw what you want and then you just have to make a plan."
Six months have passed and many of my biggest dreams from my "Path" has already become true! The last few weeks have been unreal and this weekend I got a little blink of reality when I attended along with future colleagues and friends of the School Sports Association's conference in Skövde.
I'm not kidding, claptrap's like high ceilings, youth devotion, democracy, responsiveness, inspiration, passionate commitment and belief in a developing and changing power where - sports breaks boundaries of rigid and normative barriers - was so present at all times. I have discussed sports, social issues, diversity, equality and norm criticism with great wise people, especially many young people who made me feel that the future will be lighter and brighter!
In January my work at Skolidrottsförbundet begins. It will be a great hello to the capital but offcourse a sad goodbye to my dear Göteborg. However, it will be so exciting, so awesome and rewarding that I hardly know what to do!
För ett halvt år sedan var jag i Kanada och gjorde min praktik för hälsopromotionsprogrammet. Jag läste till idrottsvetare och drömde om att få arbeta med unga människor, idrott och sociala frågor. Jag ville vara med och förändra på riktigt, med idrott som medel. Min handledare i Kanada, Savoy Howe, en fantastik och unik person med en förmåga och energi att entusiasmera som få och fick mig att tro på mig själv mer än någonsin. Tillsammans med Savoy gjorde vi en så kallad ”Path” där hon gick igenom mina drömmar om framtiden va gällde det mesta och jag fick rita och skriva, rita och skriva. Hon sa ”Hanne, det finns inga gränser, rita vad du vill och sen är det bara att göra upp en plan!”.
Över sex månader har gått och flera av de största drömmarna på min ”Path” har redan slagit in! De senaste veckorna har varit overkliga och i helgen fick jag en snudd verklighet då jag deltog tillsammans med blivande kollegor och vänner på Skolidrottsförbundets konferens i Skövde.
Jag skojar inte, vilket förbund! Klyschor som högt i tak, ungas engagemang, demokrati, lyhördhet, inspiration, brinnande engagemang och tro på en utvecklande och förändrande kraft där - idrott kan spränga gränser över stela och normativa barriärer - var så närvarande hela tiden. Jag har diskuterat idrott, sociala frågor, mångfald, jämlikhet och normkritik med fantastiskt kloka människor, särskilt många ungdomar som får framtiden att kännas ljusare är ljusast!
I januari börjar mitt arbete på Skolidrottsförbundet, det blir hej igen till hufvudstaden och adjö till mitt kära Göteborg. Men, det kommer bli så spännande, så häftigt och givande att jag knappt vet vart jag ska ta vägen!
