Axlarna värker när jag paddlar ut mot de andra och jag kommer ingenstans. Så fort jag lyckats röra mig två meter framåt blir jag fast i det vita skummet som sköljer över mig för hundrade gången med sitt salta klibbiga vatten. Varje gång jag får upp ögonen kommer en ny våg och allt börjar om från början. Jag svär och spottar.  Jävla skitsport. Hatar surfing. Orden om att slappna av och ha roligt ekar som hånskratt och jag tänker att det här är sista gången jag ger mig ut i detta gungande illamående jävla skithav. Ändå fortsätter jag kämpa och nånstans där framme ser jag någon poppa upp på en våg och mjukt följa med hela dess fulla längd. Fan också svär jag åter, vill bara grina att jag tycker det är så jobbigt men det skulle vara alldeles för förnedrande när alla andra ser ut att ha "The time of their lives". Jag bestämmer mig för att försöka fånga en sista våg. Trillar jag tänker jag fan aldrig försöka igen. Tillslut kommer jag ut till peaken och de andra. Jag vet att jag inte ska sprida dålig stämning men när Johnson frågar hur det går får jag bara ur mig nåt tjurigt fuck. Men så skriker han "Turn around Hanne turn around keep paddle keep paddle up up uuuuup!" Plötsligt står jag upp och följer med den starka vågen, en känsla av att flyga mjukt åt vänster den här gången. Åh det är så skönt! Jag trycker ner framfoten för att öka farten och det känns som fenorna på min bräda förvandlats till små motorer. Det är min våg och de andra är redan långt borta. Fan va kul det är att surfa alltså. En bräda, jag och vågen. Allt som behövs. Jag skrattar åt mig själv och mitt fåniga grinande, låter brädan flyga upp i luften när vågen tynat bort och slänger mig handlöst bakåt. Vem har sagt att det är svårt att surfa? Det är så jävla lätt!!! Jag kravlar upp på brädan igen. Tittar bort mot de andra.

Fan va långt bort de är. Plötsligt kommer all trötthet tillbaka i axlarna. Jag kommer aldrig orka paddla tillbaka dit ut. Precis när jag ska ta några ordentliga tag kommer vitvattnet och sköljer över mig. Jag sväljer fem liter saltvatten och svär över denna jävla skitsport. Så jävla jobbigt och tufft. Men nu är minnet alldeles färskt och jag vet hur värt det är.