Äntligen får jag chansen att se den norska dokumentären optimisterna som filmfestivalen visade för några år sedan. Skynda er och titta in på Svtplay. 

 

Goro är 98 år och spelar volleyboll. Ingen cancer tar död på henne. Hon lever för dagen. Hon vill somna in i sin egen säng när den dagen kommer. Hon är inte rädd för döden. Hon gråter bara ensam. När det verkligen gäller gör hon surve esse! Vilken förebild. Jag tänker: Hanne, titta på Goro, lyssna på henne, få perspektiv.